It is happening again. Iofs bara någon gång per år.

 
 
 
Jag blir nästan aldrig sjuk, sådär sjuk så att folk faktiskt säger "oj vad du låter förkyld" när man pratar i telefon, utan jag är den där typen som det aldrig riktigt bryter ut för och går över för att sedan komma och retas lite igen. Sådär till och från. Men någon gång om året så får jag en förkylning. Igår när jag gick isäng hoppades jag att irritationen i näsa, hals och öron skulle bli bättre nästa dag som det brukar bli, men du vet ju hur det är att vakna och känna sig förkyld, var det än känns.
 
Sömn är ju alltid det som helar, det och mat och vatten, men just det här att sova är så jävla knepigt. Drömmarna blir extra skumma och morgonförkylningen... behöver jag säga mer?
 
Blir på riktigt ledsen över att missa Game Night ikväll. Det är inte fy skam att ta in på sitt rum i Blackwell Academy - Girl's Dorm, men faktum är att det inte går att göra någonting.
 
Jag har snart läst ut The Secret Diary of Laura Palmer, men i megasakta takt eftersom mina ögon inte vill hålla sig öppna och fokuserade under längre stunder. Netflix and chill my ass, inget går ju egentligen in.
 
Så nu campar jag i sängen med katterna och Sinus och Yoshi. Olivia ska få en gloria när hon kommer förbi med första-hjälpen-vid-förkylning. Nu sluter jag mig i en ynklig puppa och kommer ut som en fjäril om några dagar.

Kommentera här: