Kattsvansar.

 
 
 
Hej alla!
 
Jag vaknade och fick piggna till till sirener. Det brann i ett hus bredvid oss och räddningspersonal var där väldigt fort. De verkade ha koll på situationen och ingen blev skadad.
 
Vilka hjältar Umeås räddningspersonal har fått vara den senaste tiden. Jag tycker att de gör ett toppenjobb och de ska ha all cred för det. Även om Umeå är "snällt" jämfört med en håla i skåne så har det ändå varit en hel del tuffa saker under en kort tidsintervall och jag förstår att de ligger under hård press. Om faran är i farten så känner jag mig trygg i att det finns människor där ute som inte bara klarar utan faktiskt vill arbeta med detta.
 
Jag skickade in några bilder från vårt fönster till VK. Sedan gick jag igenom morgonrutinen, för the show must go on och jag åkte sedan iväg till jobbet.
 
Det var härligt att vara tillbaka, men nu är mina dagar där räknade. Den 2:a september kommer jag inte ha tid eller ord för Kärnhuset annat än som besökare. Då blir det tid för studier istället.
 
Jag piskade upp trumsetet i studion en sväng och spelade lite i studion idag. Det var så härligt, jag har verkligen saknat det där rummet där jag någonstans började borsta av min ringrostighet och må bättre i mig själv. Vara med mig och musiken.
 
På väg hem gjorde jag ärenden och när jag kom hem så blev det paketöppning - jag har kommit över ytterligare två originalhandkontroller till 64:at och testkört dem. De fungerar, och eftersom de är original så kan jag också ersätta spaken med en mer varaktik när de blir utslitna. Mysigt, äntligen kan vi köra full multiplayer. I-landslycka.
 
Jag och frusamheten städade lägenheten. Det är fortfarande oklart om var vissa saker ska vara, men tills vidare kommer vi göra vårt egentliga master bedroom till en kvart för allergiska vänner att övernatta i. I helgen kommer Malin testa och se om det funkar.
 
Så fort jag får ro så ska jag skriva en recension om städfirman Umefresh. Jag tänker inte skriva i affekt utan vara saklig. Jag kan kort säga att jag idag sett till att avsluta all kontakt med dem efter helgens rabalder och att jag inte rekommenderar dem till de som är i min situation, att flytta in i en ostädad lägenhet och få flyttstäd postumt.
 
Jag lyssnar in mig på Walk off the Earths senaste skiva så att jag kan yla med i de catchiga refrängerna när vi går på deras konsert i Stockholm i oktober!
 
Och förresten, det kommer bli många kattsvansbilder framöver. Katterna älskar valven!
 
 

Den väsentliga ordningen.

 
 
 
Det är söndag. Snart har vi bott här i en vecka och vissa saker går fantastiskt bra, andra saker biter oss i arslet.
 
Viktigast av allt - Tala mår bra. Hon fick bo i enkelrum med en egenhändigt gjord nätvägg, hon gjorde det hon skulle på rätt saker och blev tillslut alldeles för nyfiken på utsidan. Nu är hon sitt vanliga jag - sitt vanliga skygga jag som inte tillåter sig bli upplyft, som käkar som en häst och jag blev bara så lycklig när vår hatkärlek återställdes, att hon mår bra och det här var en prövning på vår relation. Det är som vanligt, fast i Fantásia.
 
VI börjar bo in oss, med vissa problem. Vi har släppt Kreativitetens Näste för gott, förutom att låset ska bytas. Allt annat är klart och vi slipper dubbelhyra. Det är väldigt skönt.
 
Tyvärr har vi fortfarande inte kunnat komma på plats. Vi vill byta tapeter ASAP i sovrummet och även i Marys ateljé, tapeter är beställda men alla har semester fortfarande. Det där med semester stoppar upp oss en del - våra kroppar blir trasiga och vårdcentralen har inga tider, kundtjänster har stängt och är det så att folk blir mer otrevliga under sommaren?
 
Hur som helst, trots att det råder kaos här hemma och jag ringer och tar emot tusen samtal varje dag som samordnare så har vi ändå varandra, och vi har våra vänner och nära och kära. Även om det råder oro om kostnader hit och dit så hoppas jag att det går ihop i slutändan.
 
I-landsproblem får vara som det är, men hjärtat mår gott.
 
Imorgon börjar jag jobba igen. Jag har varit hemma efter bröllopet och i och med flytten, det har varit så mycket att göra. Ibland stannar jag upp och inser att jag tacklar det hela rätt bra. Faktiskt, så tror jag att jag hanterar allt strålande. Det där med att vara generös och sätta ner foten, det där att ha bollar i luften utan att tappa balansen. Bryter ibland ihop och kommer igen, men jag bryter aldrig ihop totalt.
 
Huvudsaken är att alla mår bra. Speciellt våra små. När jag tar ett steg tillbaka så är det ju bara mina relationer och mina ansvarsområden där jag och andra blir påverkade som är viktiga. Då gör det inte någonting att vi har det stökigt även om jag hade en annan bild av hur det skulle bli att flytta.
 
Ett knep, någonting jag gör för att lura bort allting, är att köpa blommor. Jag vet, det låter konstigt, men det är väl min vårdande sida som skiner upp när det blomstrar omkring mig. Jag är en sådan människa egentligen.
 
Luigi Productions presenterar Fantásia.

Inflyttade!

 
 
Enter Fantásia.
 
Jag har en stunds lugn, så jag sätter mig ner och skriver lite.
 
Vi håller på att komma på plats, i måndags började flyttlassen gå från Kreativitetens Näste till Fantásia. Det har varit en del hinder, ett av de största är att vi inte kunnat flytta in våra saker på riktigt eftersom vi vid tillträdet såg att de som bott här innan inte flyttstädat. Långt ifrån.
 
Det innebar att en städfirma kom hit och jag kände att det var allmänt olustigt med främlingar i mitt hem. När de sedan var klara så stack de in huvudet, sa hejdå och lämnade oss med kanske en smula renare lägenhet, men inte mycket. De hade på sin höjd putsat lite på saker och ting, två personer städade i två timmar och flyttfirman har rätt att skicka tillbaka dem om vi inte är nöjda - men jag orkar inte. Jag vill bygga hemmet nu, vi tar städet själv helt enkelt.
 
Det största problemet är dock inte städningen, eller ja, bristen på det. Det är bara det att två av tre katter klarade flytten bra, men stackars Tala har fått ett mentalt sammanbrott trots att vi försökt göra det så smärtfritt som möjligt för djuren. Jag tror att lägenheten är för stor för hennes skörhet, hon har tryckt under soffan och varit rädd.
 
Det är den största anledningen till att jag är asförbannad på de som bodde här tidigare, att de inte städade ordentligt vilket gjorde att vi fick ta hit en städfirma dagen efter flytten som bara stressade djuren och oss, sedan gjorde de inte sitt jobb vilket gör att de har "rätt" att komma tillbaka för att slutföra jobbet - men det skulle innebära mer stress. Då städar jag hellre själv och är bitter.
 
Jag rekommenderar inte Umefresh. De må vara billiga, men de gjorde inte sitt jobb trots att jag gjort en utförlig lista på vad som behövdes städas. Jag skrev också särskilt att vi har tre katter och en hund och att det därför var viktigt att inte lämna dörrar och fönster öppna obevakade. Och gissa vad de gjorde? Jo, jag upptäckte att ytterdörren var öppen och sedan fick vi gå och leta katter. Nej, jag vill inte ha med dem att göra mer.
 
Men snart, snart, så kommer vi kunna bygga ut Fantásien. Vi har myst med att sitta och beställa möbler, en TV-möbel och några bokhyllor samt tittat på tapeter. Vi har peppat för det här så länge!
 
Jag är bara hemskt orolig för Tala. Vi går inte ihop för att hon alltid tror att jag ska yxmörda henne för att jag passerar henne, men jag älskar henne ändå, vi har en fin hatkärlek till varandra och det gör ont att hon inte anpassat sig till nya lägenheten ännu. Just nu har vi lämnat henne ensam i ett rum för utfodring och ge henne en chans att gå på lådan, allt i lugn och ro. Då kan vi också se om hon rört maten, det är lite knepigt när det finns flera djur som kan äta den mat vi ställt fram i vardagsrummet.
 
Som grädde på moset så har mina knän pajat. Jag ringde 1177 för att få lite tips och upptäckte under samtalet att mina knän var svullna. Det blev ett kort besök på primärvårdsjouren och sedan blev jag hemskickad, och det är så fruktansvärt onödigt och irriterande att knäna går sönder NU, när vi ska vara ute ur gamla lägenheten på fredag och att jag bara inte har lust, ork eller framför allt tid att ha fel på kroppen. Så jag kör på administrativt arbete och älskar mina nära som hjälper oss.
 
Nu är jag riktigt trött, har smörjt in knäna med aloe vera och ska krama Mary.
 
Allt ordnar sig.