Den väsentliga ordningen.

 
 
 
Det är söndag. Snart har vi bott här i en vecka och vissa saker går fantastiskt bra, andra saker biter oss i arslet.
 
Viktigast av allt - Tala mår bra. Hon fick bo i enkelrum med en egenhändigt gjord nätvägg, hon gjorde det hon skulle på rätt saker och blev tillslut alldeles för nyfiken på utsidan. Nu är hon sitt vanliga jag - sitt vanliga skygga jag som inte tillåter sig bli upplyft, som käkar som en häst och jag blev bara så lycklig när vår hatkärlek återställdes, att hon mår bra och det här var en prövning på vår relation. Det är som vanligt, fast i Fantásia.
 
VI börjar bo in oss, med vissa problem. Vi har släppt Kreativitetens Näste för gott, förutom att låset ska bytas. Allt annat är klart och vi slipper dubbelhyra. Det är väldigt skönt.
 
Tyvärr har vi fortfarande inte kunnat komma på plats. Vi vill byta tapeter ASAP i sovrummet och även i Marys ateljé, tapeter är beställda men alla har semester fortfarande. Det där med semester stoppar upp oss en del - våra kroppar blir trasiga och vårdcentralen har inga tider, kundtjänster har stängt och är det så att folk blir mer otrevliga under sommaren?
 
Hur som helst, trots att det råder kaos här hemma och jag ringer och tar emot tusen samtal varje dag som samordnare så har vi ändå varandra, och vi har våra vänner och nära och kära. Även om det råder oro om kostnader hit och dit så hoppas jag att det går ihop i slutändan.
 
I-landsproblem får vara som det är, men hjärtat mår gott.
 
Imorgon börjar jag jobba igen. Jag har varit hemma efter bröllopet och i och med flytten, det har varit så mycket att göra. Ibland stannar jag upp och inser att jag tacklar det hela rätt bra. Faktiskt, så tror jag att jag hanterar allt strålande. Det där med att vara generös och sätta ner foten, det där att ha bollar i luften utan att tappa balansen. Bryter ibland ihop och kommer igen, men jag bryter aldrig ihop totalt.
 
Huvudsaken är att alla mår bra. Speciellt våra små. När jag tar ett steg tillbaka så är det ju bara mina relationer och mina ansvarsområden där jag och andra blir påverkade som är viktiga. Då gör det inte någonting att vi har det stökigt även om jag hade en annan bild av hur det skulle bli att flytta.
 
Ett knep, någonting jag gör för att lura bort allting, är att köpa blommor. Jag vet, det låter konstigt, men det är väl min vårdande sida som skiner upp när det blomstrar omkring mig. Jag är en sådan människa egentligen.
 
Luigi Productions presenterar Fantásia.

Kommentera här: