God morgon vackra vår!

Den här vintern har varit fullspäckad. TVspelsjam X, att Game Night flyttat till Klossen, mitt projekt Game On Västerbotten och starten av välgörenhetsprojektet Helpful Pixels. Jag spelar också Overwatch med mitt lag Nerf This.

Det börjar bli dags att ta ner tempot, det känns som att jag inte riktigt tagit det lugnt sedan... sedan när? Det senaste halvåret har jag haft en hel del stressymptom i kroppen och måste ta hand om det.

Den senaste tiden har det varit extra jobbigt då jag trappar ut en medicin som jag ätit väldigt länge, min kropp saknar den och jag har svårt att slappna av.

När jag tänker efter, så tror jag att jag är rätt beroende av stress. Jag får ut massor av att stressa, får kickar och får en känsla av att saker är meningsfulla. Vägen till avslappning innebär att ta hänsyn till saker som jag tänkt bort väldigt länge och jag är inte riktigt redo att göra det - plus att jag inte känner att jag har tid.

Det är okej för mig att stressa över olika saker, över faktiska saker. Det som inte är okej, är när allt läggs på hög och tillslut är jag bara STRESSAD utan att riktigt kunna förklara vad. Jag har minnesrubbningar och börjar missa saker, jag känner mig ansvarig för allt som inte blir gjort.

Men just nu, just denna eftermiddag, sitter jag ute på inglasningen med Pixel bredvid och tar mig tid att skriva. Att skriva är fantastiskt, och något som jag inte gjort på länge. Solen skiner och jag känner vinden stryka sig försiktigt över min hud, jag känner dofter, hör världen där utanför. Jag har planerat in mycket uteplatstid i sommar.

Dagens låt får bli en glädjebomb från The Mowgli's. Deras musik gör mig alltid glad och får mig att komma ihåg varför jag gör det jag gör, förälskad i livet!